Tillskott av probiotiska bakterier ger kroppen en mycket god hjälp till läkning genom att balansera tarmfloran och hjälpa tarmslemhinnan att läka. Vidare har probiotiska bakterier en balanserande effekt på immunsystemet, minskar mängden toxiska och cancerogena ämnen i tarmen, förbättrar digestion och absorption, stimulerar tarmrörelserna vilket är mycket viktigt för tarmens hälsa och för att motverka förstoppningsproblem (5). Eftersom tarmen och tarm-floran är en central del i kroppens hälsa bör probiotika tillskott vara en central del i vårt hälso-tänkande och vid behandling av olika obalanser.
Vad händer i tarmen vid intag av probiotika?
Probiotiska bakterier är mjölksyraproducerande bakterier. De producerar organiska syror vilket sänker pH i tarmen. Detta motverkar överväxt och aktivitet hos skadliga förruttnelse-bakterier och svampar, som den aggressiva formen av Candida. Det sker en utrensnings-process i tarmen. När de skadliga bakterierna och svamparna dör kan det frisättas endotoxiner dvs. gifter från dessa mikroorganismer. Detta kan ge upphov till förstförsämringssymptom. Tillförsel av probiotika har också en stimulerande effekt på immunsystemet. Även detta kan medföra en utrensningsreaktion. Ju större reaktion patienten får desto större är behovet. Se bara till att börja med en låg dos.
Förstförsämringssymptom
De flesta får inga eller endast lindriga. De vanligaste reaktionerna på Probion® kommer från mag-tarmkanalen. Ökad gasavgång, förstoppning eller diarré. Dessa symptom avtar normalt efter några dagar till en vecka. Andra symptom är typiska utrensningssymtom som huvud-värk, tilltagande besvär av värk och hudproblem som eksem. Alla de besvär som kan hänga samman med obalanser i tarmen och matsmältningen som t.ex. muskelvärk, ledvärk, eksem vissa former av astma, hormonproblem, psykisk oro, störningar i immunsystemet och degenerativa processer i kroppen kan accentueras vid introduktion av probiotika. Ett kroniskt tillstånd måste som regel akutiseras något för att sedan kunna minska.
Kroniska tillstånd – den känslige patienten.
Vissa individer är extremt känsliga för Probion. Dessa har ofta en kraftig obalans i tarmen. Ett normalt upptrappningsschema kan då inte tillämpas. Vid kroniska tillstånd kan individen börja med att suga på tabletten och sedan spotta ut den. Detta kan göras under några dagar till 1 vecka. Sedan kan doseringen trappas upp. Vissa individer klarar heller inte av en hastig dosökning, som den ovan utan kanske måste ligga kvar på samma dos under flera veckors tid. Om patienten vid doshöjning märker försämringssymptom beroende på utrensnings-mekanismer rekommenderas att gå tillbaka till tidigare dosering under ytterligare en tid.
Akuta tillstånd.
Vid akuta situationer som t ex maginfluensa eller andra infektioner kan högre dosering föreslås ex 4-6 tabletter3 – 4 ggr första dygnet.
Barn.
Eftersom Probion kan sägas vara ”mat” är det ingen risk att ge detta till barn. Barn svarar dock snabbare på probiotika än vuxna så dosen kan som regel ligga lägre. Börja med 1tablett per dag eller varannan dag och trappa sedan upp efter barnets behov. Tabletterna kan delas eller krossas om barnen har svårt att svälja. Kontrollera hur toalettbesöket går.
Graviditet och amning.
Intag av probiotika är till stor nytta för havande och ammande kvinnor och är helt ofarligt. Forskning visar att probiotika-intag under graviditet minskar risken för allergi hos barn till allergiska mödrar.
Hur länge kan man äta ProBion?
Daglig tillförsel av probiotiska kulturer är viktigt för att upprätthålla en god hälsa i tarmen och därmed hela kroppen. Förr fick människan i sig stora mängder probiotiska bakterier via födan. Så är det inte idag. Dessutom har det tillkommit en rad faktorer som kraftigt kan störa vår mikroflora, som antibiotika och andra läkemedel, dåliga kostvanor, stress mm. Probiotika stärker kroppen näringsmässigt, immunologiskt, hormonellt osv. Intag av probiotika kan jämföras med tandborstning. Så länge du borstar dina tänder, så länge ska du också se till att håll rent i tarmen. Efter intag av antibiotika kan det ta år innan bakteriefloran återhämtar sig. Det är därför viktigt att hela tiden stödja de goda bakterierna i tarmen.
Immunförsvaret och allergier
Tarmens slemhinna, som har en yta stor som en tennisplan, ca 200 m2, utsätts ständigt för en enorm mängd främmande ämnen, både från bakterierna i tarmen och från den mat vi äter. Det är därför inte svårt att förstå att större delen av kroppens immunceller, ca 80 % finns i tarmvävnaden. I tarmväggen sitter det ansamlingar av immunceller s.k. Peyerska plaque. Immunförsvaret skall ha förmågan att skilja på vad som är skadligt för kroppen och vad som inte är skadligt. Det är lika viktigt att immunförvaret inte reagerar mot ofarliga antigen som att det reagerar mot skadliga. Forskning visar att dessa två funktioner hör samman. Studier har nämligen visat att på samma gång som immunförsvaret reagerar kraftigt mot bakterier i tarmfloran minskar reaktiviteten gentemot ofarliga ämnen som t ex födoämnen. Som exempel kan nämnas att det är svårt att få djur som är uppfödda sterilt, dvs. helt saknar tarmflora, att bli toleranta mot födan (17) (30), och att administrering av bakteriella antigen med födan ökar toleransen (13). Det bör dock också nämnas att vissa bakteriella ämnen som koleratoxin kan bryta toleransen mot födoämnen.
Sammansättningen av tarmfloran är alltså viktig.
Immunförsvaret och lymfsystemet fungerar också som renhållare i kroppen. Levern kan tas som exempel. Allt blod som passerat tarmen transporteras via portavenen upp till levern där det renas innan det cirkulerar vidare ut i kroppen. Längs med de små blodkärlen i levern sitter makrofager som är en typ av immunceller. Dessa ”äter upp”, fagocyterar bakterier, toxiner, tungmetaller o.d. På liknande sätt fungerar det i andra kroppsvävnader. Vad som ofta glöms bort är immunförsvarets koppling till nervsystemet och vår mentala hälsa. Det finns en gren inom medicinen som kallas psyko-neuro-immunologi som studerar dessa kopplingar. Bl. a har man funnit onormala halter av antikroppar hos schizofrena patienter (27), en rad olika störningar i immunsystemet hos patienter med psykiska problem (29). Hos barn med autism har man funnit störningar i immunsystemet som liknar dem hos allergiska barn. Samtidigt finns det kopplingar mellan psykisk stress och nedbrytning av psykiska barriärer och utvecklingen av allergier, autoimmuna sjukdomar, infektioner osv. (28). Vid stress frisätts corticosteroider från binjurarna t. ex cortison. Dessa verkar hämmande på immunsystemet.
Allergier
Allergier är ett mycket stort problem i dag. Omkring 40 % av barnen i västvärlden har någon form av allergi. Det har varit en explosionsartad ökning av allergier under de senaste decennierna. Teorierna om orsakerna till allergi är många. Ökade halter av luftföroreningar, ökad stress i samhället, förändrade kostvanor t ex vad gäller intaget av fettsyror, obalanser i tarmfloran, överdriven hygien, vaccinationer o.s.v. Troligtvis är det som vanligt en samverkan av flera olika faktorer. Man vet att uppbyggnaden av tarmfloran hos barn är väsentlig för immunsystemets utveckling. Sambandet mellan tarmfloran och utvecklingen av allergier kartläggs idag bl. a. genomförs en stor studie vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborgs.
Man har i studier på möss sett att antibiotika-behandling på nyfödda möss ger en obalans i immunsystemet som liknar den hos allergiska personer (19). Man vet att stress har mycket stark påverkan på immunsystemet (26) såväl som på tarmens barriär-funktion (25). Intressanta studier visar att barn som växer upp i antroposofiska familjer har lägre allergifrekvens än de andra barnen som bor runt omkring (3). Antroposofer använder väldigt lite antibiotika, lite febernedsättande medel, ger få vaccinationer, äter en kost rik på mjölksyrabakterier samt mestadels närproducerad föda som är biodynamiskt odlad.
Vidare är allergier vanligare hos barn i städerna än hos barn på landsbygden speciellt barn som växer upp på bondgårdar tillsammans med djur. Mycket tyder på att dolda allergier mot mjölk och spannmålsprodukter kan orsaka andra typer av allergier. Utesluts dessa bas-allergen minskar eller upphör ofta reaktiviteten mot många andra allergen.
Probiotika, immunsystemet och allergier
Forskning har visat att barn med mjölkallergi och eksem blev bättre när de fick tillskott av laktobaciller i sin kost, både vad gäller sina eksem och de inflammatoriska tillstånden i tarmen (14). Tillskott av probiotiska bakterier har en läkande effekt på tarmslemhinnan. Intag av probiotika minskar passagen av makromolekyler över tarmslemhinnan och motverkar på så sätt vad som kallas läckande tarm (10). In vitro försök på djur visar att laktobaciller påverkar immunceller så att produktionen av Ig-E antikroppar som är den antikropp som är aktiv vid allergiska reaktioner. (24) (18).
Forskning visar att tillskott av probiotika under graviditet och amning till mammor som är allrgiska minskar risken för att barnet ska drabbas av allergi
(12). Hälsan i mammans tarm har alltså mycket stor betydelse för barnets hälsa.
Allergier och mental hälsa
Vid allergiska reaktioner frisätts histamin från immunsystemets mastceller. Histaminet kan ge en rad olika reaktioner som nässelfeber, hösnuva, astmatiska besvär magtarmbesvär som diarréer mm. Vad som ofta inte nämns är vilken påverkan allergiska reaktioner kan ha på centrala nervsystemet. Allergier kan förorsaka en mångfald av symptom som trötthet, långsam tankeförmåga, irritation, upprördhet, aggressivitet, nervositet, ångest, depression, schizofreni, hyperaktivitet, och olika inlärningssvårigheter. Den vanligaste allergiframkallande maten är sädesslag, mjölkprodukter, ägg, jordnötter och citrusfrukter. Färgämnen och konserveringsmedel kan också orsaka allergier.
Vid dålig matsmältning och läckande tarm kan ofullständigt nedbrutna proteiner komma ut i blodet och där härma kroppsegna ämnen, med oönskade effekter. Gluten och kasein, mjölkprotein kan bilda endorfinliknande substanser.
Vissa hyperaktiva barn kan bli helt normala efter ett par veckor utan gluten och kasein. En födoämnesallergi kan också påverka immunsystemet kraftigt. Matallergenet kan hos allergiska personer minska antalet vita blodkroppar som cirkulerar i blodet med 40 % eftersom de fokuseras till det irriterade området. Detta gör att andra delar av kroppen kan bli mer utsatt för infektioner, exempelvis tonsillerna, bihålorna och öronen. Hos många barn försvinner dessa infektioner när de slutar med mjölk och ost.
En dubbelblind placebo-kontrollerad studie gjordes på hyperaktiva barn för att utröna om dieten kunde bidra till beteende störningar. 76 barn deltog. Det visade sig att 79 % av de testade barnen reagerade negativt mot konstgjorda livsmedelsfärger och konserveringsmedel. Främst tartrazin och bensoesyra vilka framkallade försämring i barnens beteende. Förutom dessa ämnen var många av barnen allergiska mot mjölk, choklad, vete, apelsin, ägg, jordnötter och socker. Förutom barnens beteende förbättrades andra besvär som huvudvärk, kramper, ont i kroppen, kronisk snuva, värk i armar och ben, hudutslag och munsår förbättrades också när allergenerna togs bort ur dieten. (6).
