I början av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren Metchnikoff (15) att obalanser i tarmfloran var en av de viktigaste orsakerna till människans degenerativa sjukdomar och åldrande. Han upptäckte också att man genom att tillföra kroppen hälsosamma bakterier som stödjer vår normala bakterieflora stärker kroppen och får en bättre hälsa. Han visade till och med att de folkgrupper som åt mycket probiotiska bakterier levde längre än andra befolkningar. Under de senaste decennierna har det bedrivits mycket forskning på såväl tarmflorans funktion som de probiotiska bakteriernas effekt på kroppen. Det är en fascinerande värld att blicka in i och forskningen visar att Metchnikoff hade rätt.
Tarmflorans påverkan på kroppen.
Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många fortfarande är okända.
Vad man vet är att en hälsosam bakterieflora i tarmen bl. a är viktig för matsmältningen och absorptionen av föda, immunsystemets funktion (80 % av immunsystemet finns i tunn-tarmen), tarmrörelserna, tarmslemhinnans hälsa och utsöndringen av skadliga slaggprodukter via avföringen. Bakterierna i tarmen producerar även vitaminer som t ex B-vitaminer och vitamin K. Dessutom påverkar bakteriefloran omsättningen av hormoner. Tarmfloran är ytterligt viktigt som skydd mot skadliga mikroorganismer som vi får i oss via vattnet, maten och luften.
Vid födseln är uppbyggnaden av tarmfloran oerhört viktig för utvecklingen av barnets immunsystem. Bakterierna stimulerar igång immunsystemet som hos
spädbarnet inte är färdigutvecklat. Möss som lever i steril miljö och därför inte har någon tarmflora har ett dåligt utvecklat immunsystem. De har svårt att tolerera födan (17) (30) När de sedan utsätts för bakterier ökar toleransen mot maten. (13) Forskning visar att tarmfloran hos den väster-ländska befolkningen har förändrats under de senaste årtiondena och skiljer sig ifrån tarm-floran hos människor i utvecklingsländer, både vad gäller vuxna (16) och barn. (1)(2) Tarmfloran hos barn i Sverige är artfattigare och har en långsammare omsättning av bakteriestammar än hos barn i Pakistan. Detta leder troligtvis till en försämrad bakteriell stimulering av immunsystemet. Utvecklingen av immunsystemet är i sin tur avgörande för nervsystemets utveckling. Ämnen som bildas av immunsystemet påverkar det centrala nervsystemet. En sjukdom kallad SMA (spinal muscular atrophy) innebär att nervsignalerna till musklerna hos de sjuka barnen inte fungerar vilket leder till att musklerna förtvinar.
Då doktor Lennart Cedgård gav ett barn med denna sjukdom ProBion blev barnet avsevärt mycket bättre i sin rörelseförmåga och nedbrytningen av muskulaturen gick långsammare. Den exakta mekanismen bakom detta är inte känd men tarmflorans roll i att stimulera immunsystemet och nervsystemet är uppenbar.
Den naturliga tarmfloran
Vår naturliga bakterieflora väger 0,5-1,0 kg och består av ca 1014 bakterier. Detta ska jämföras med antalet kroppsegna celler som är ca 1013. Av alla celler i och på vår kropp är alltså 90 % bakterier. Tarmfloran kallas därför för kroppens största ”organ”. Man har hittills talat om att den normala bakteriefloran består av ca 400 olika arter, men nyligen genomförda studier visar att antalet arter troligtvis är mycket större. Varje människa har en unik sammansättning på bakteriefloran. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala förhållanden är vårt bästa skydd mot farliga bakterier och virus. På grund av dåliga matvanor, överdriven hygien, överdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i mat, rengöringsmedel, schampo, tandkrämer osv. har vi stört vår normala bakterieflora. Efter en antibiotika-behandling kan det ta 3 månader upp till 1 år innan tarmfloran kan återhämta sig. Efter långvarigt intag av bredspektrum-antibiotika är det troligt att tarmfloran aldrig kommer i riktig balans igen. Tillskott av probiotika är mycket viktigt efter antibiotika-behandling.
Tarmens pH är viktigt för dess funktion. Den bakteriella balansen vidmakthålls genom en bakteriell krigföring. De nyttiga bakterierna som trivs i ett surt pH dvs. pH < 7 producerar syror för att vidmakthålla den sura miljön. Förruttnelsebakterier trivs bäst i basisk miljö och producerar därför ammoniak. Om pH i tarmen stiger får skadliga förruttnelsebakterier möjligheten att tillväxa och kan då konkurrera ut de ”goda bakterierna” och åstadkomma stor skada. Ett förhöjt pH kan bero på dålig produktion av saltsyra eller långvarigt intag av saltsyrahämmande medel, antibiotika-behandling som tagit död på de nyttiga bakterierna och gett fritt spelrum åt förruttnelsebakterier, förstoppning, dålig peristaltik dåliga kostvanor osv. Tillskott av probiotiska bakterier verkar för att återställa tarmens pH så att balansen återställs.
Intestinal Dysbios
Intestinal dysbios innebär obalanser i tarmen. Det kan inbegripa både sammansättningen och aktiviteten hos tarmfloran. Det kan t ex innebära överväxt av bakterier i tunntarmen. Övre delen av tunntarmen är normalt relativt fattig på bakterier beroende på magsyrorna och på att gallblåsan tömmer sitt innehåll där. Galla har en starkt antibakteriell effekt. Mag- och gall-syrorna ser till att de flesta bakterier som vi får i oss dör innan de når tarmen. Pga. brist på saltsyra, antibiotika intag, operationer, långvariga förstoppningsproblem, långsamma tarm-rörelser, obalanser i matsmältningen mm. kan miljön i tunntarmen förändras så att bakterier som normalt inte trivs där börjar tillväxa. Detta kan ligga bakom en rad olika hälsoproblem. Det har påvisats att överväxt av bakterier i tunntarmen är vanligt hos personer med reumatism samt att reumatiker med bakteriell överväxt har en svårare sjukdomsbild än de utan bakteriell överväxt av tunntarmen (8). Candida infektion är en svår form av Intestinal dysbios. Candida svampar kan förekomma i två olika former. En oskadlig form som finns normalt i tarmfloran hos många människor. Om dock pH stiger i tarmen kan den oskadliga svampen förvandlas till en elakartad form med cilier som infiltrerar tarmslemhinnan och ökar dess genomsläpplighet. Intestinal Dysbios kan också inbegripa en obalans i bakteriernas metabolism, med ökad produktion av toxiska, cancerogen ämnen som kan skada både tarmen och resten av kroppen. Detta tillstånd är troligen mycket vanligt idag. Bakteriernas metabolism är starkt kopplad till vår kost. Intestinal Dysbios kan motverkas och balanseras av probiotika intag.
