- Intag av probiotiska bakterier är en del av en hälsosam matkultur.
- Fibrer i form av färska grönsaker, rotsaker, frukter, bär, fröer och nötter stimulerar en hälsosam bakterieflora.
- Intag av vitt socker, vitt mjöl och andra raffinerade produkter skadar tarmen.
- För högt intag av animaliskt fett och protein medför förruttnelse i tarmen.
- Vätska är viktigt för tarmens funktion. Minst 1,5-2 liter om dagen.
En hälsosam matkultur
En bra regel för god kosthållning är att maten ska vara enkel, vital och obesprutad. Med ”enkel och vital” mat menas mat som inte är raffinerad och industriellt producerad utan tillagas i anslutning till måltiden. På så sätt bevaras ett högre näringsvärde och fiberinnehåll.
Råkost av t.ex. rotsaker, grönsaker, groddar, fröer, nötter, frukter och bär bör finnas med vid varje måltid. Råkosten är rik på fibrer, enzymer, vitaminer och andra vitala ämnen som bl. a är viktiga för tarmens hälsa, nedbrytningen av födan och fungerar som byggstenar för kroppens vävnader.
Fibrer
En kost rik på komplexa, långa kolhydrater sägs vara bifidogen, vilket betyder att den gynnar tillväxten av Bifidobakterier, vilka är mjölksyraproducerande bakterier. Fibrer ger upphov till jäsningsprocesser. Fibrerna absorberas inte i tunntarmen utan fortsätter ner till tjocktarmen där de kan fungera som föda åt nyttiga bakterier.
Den vegetariska kosten innehåller mycket kostfibrer som t ex cellulosa, hemicellulosa och pektin. Ett högt fiberintag skall alltid åtföljas av ett högt vätskeintag.
Ett högt intag av fibrer förbättrar tarmens rörlighet eller peristaltik, vilket i sin tur befrämjar en sund tarmflora. Förstoppning är en av tarmflorans och kroppens största fiender med deponering av slaggprodukter och överväxt av förruttnelsebakterier som följd.
Alla produkter som verkar förstoppande som vitt socker och vitt mjöl är bra att undvika. Även mjölkprodukter är svåra att bryta ned och verkar förstoppande.
Alla fermenterade produkter är givetvis bra då de innehåller mjölksyrabildande bakterier. Ett högt intag av kött och animaliskt fett har negativ inverkan på tarmfloran med ökad produktion av kvävehaltiga slaggprodukter och cancerogena ämnen som följd.
Tarmfloran, kosten och cancer
Ett stort antal studier har genomförts för att försöka kartlägga kostens inverkan på tarmfloran. Resultaten visar på att kosten framför allt påverkar den metaboliska aktiviteten hos bakterierna dvs. hur pass bra eller dåliga de är på att bryta ner olika ämnen samt vilka slutprodukter som bildas.
Högt intag av protein och animaliskt fett ökar produktionen av enzymer som ger upphov till skadliga nedbrytningsprodukter.
Människor som äter västerländsk kost, rik på fett och protein och fattig på fibrer, har betydligt högre halter av skadliga enzymer och metabola produkter i avföringen än vegetarianer.
Högt intag av fett och protein ökar antalet förruttnelsebakterier och minskar mängden nyttiga kulturer i tarmen. Det har visats att grupper med hög risk för tjocktarmscancer har höga tal av Bacteroider (en förruttnelsebakterie i tarmfloran) samt förhöjda koncentrationer av skadliga enzymer och nedbrytningsprodukter.
Grupper med låg risk för koloncancer är däremot sammankopplat med låga koncentrationer av skadliga enzymer och höga tal av laktobaciller.
Behovet av protein
Behovet av protein anges idag av WHO till ca 0,8 g/ kg kroppsvikt/ dygn. För en person på 60 kg innebär detta 42g protein/dygn. I västvärlden ligger idag det genomsnittliga intaget av protein på ca 150 g protein/dygn.
Övergång till mer vegetarisk kost samt intag av laktobaciller minskar mängden skadliga och cancerogena ämnen i tarmen.
OBS! Vid förändringar i kosthållet är en långsam övergång att rekommendera. Annars kan matsmältningssystemet inte hänga med i omställningen.
