Probiotika är bakterier som stärker vår hälsa genom att förbättra miljön i tarmen.
Förr i tiden fick människan i sig stora mängder probiotiska bakterier och fibrer via födan.
Vår moderna livsstil är fattig på mjölksyrabakterier och skadar vår tarmflora.
Vi har idag ett enormt behov av tillskott av probiotiska kulturer.
Sedan människan tog sina första steg på denna jord har hennes liv på olika sätt påverkats av mikroorganismer. Detta samspel har varit på både gott och ont. Alla processer som sker i vår natur och i våra kroppar är direkt eller indirekt beroende av aktiviteten hos olika mikroorganismer.
Ett exempel är bakteriell kvävefixering i våra jordar vilket gör det möjligt för våra växter att tillgodogöra sig kväve. Bakterierna i vår kropp påverkar vårt immunsystem, vår matsmältning, vårt näringsupptag och vårt allmänna välbefinnande.
En frisk tarmflora är det bästa skyddet mot farliga mikrober som kan infektera kroppen.
Under de senaste 100 åren har bakterier generellt betraktats som något farligt. Som något som orsakar sjukdomar och elände. Därför har vi gjort vad vi kunnat för att döda bakterier omkring oss.
Detta har allvarligt skadat det mikrobiella systemet i våra kroppar och i miljön runt omkring oss. Idag vet vi hur viktiga bakterierna är för vår existens. Vi vet att en frisk tarmflora är en förutsättning för hälsa och livskraft. Det är viktigt att vår kropp hela tiden exponeras för bakterier bland annat för immunsystemets funktion och balans.
Fram till 1950-talet var mjölksyra-fermentering den huvudsakliga konserveringsmetoden. Fermentering innebär att mjölksyraproducerande bakterier får tillväxa i livsmedlet. Detta leder till bildning av syror som mjölksyra vilket gör att pH-värdet sjunker.
Ett lågt pH motverkar tillväxt av skadliga, sjukdomsframkallande bakterier och därmed att maten blir dålig och ruttnar. Surkål och andra mjölksyrade grönsaker, yoghurt och surdegsbröd, är några exempel på fermenterad föda. Den kosthållning och det levnadssätt, som mänskligheten hade fram till industrialiseringen innebar att hon via födan fick i sig rikligt med mjölksyraproducerande bakterier, så kallade probiotiska, bakterier.
Även i övrigt exponerades hon ständigt för en enorm mängd mikroorganismer. Det sägs att stenåldersmänniskan fick i sig fyra gånger mer fibrer, tio gånger mer antioxidanter och tio tusen gånger fler mjölksyrabakterier än vad dagens västerlänning normalt får i sig.
Idag är läget något helt annat. Vi pastöriserar maten och konserverar på konstgjort sätt. På 1950-talet ersattes fermenteringen med kyl och fryslagring, pastörisering och konserveringsmedel med hjälp av konstgjorda konserveringsmedel. Detta har lett till att intaget av mjölksyraproducerande bakterier via födan har minskat drastiskt.
Tillsammans med högt intag av raffinerat socker, vitt mjöl, överdriven köttkonsumtion, industriproducerad föda, för lite av fibrer och vital kost, för mycket av stress och antibiotika med mera, har vi stört vår naturliga tarmflora och har därför ett behov av tillskott av mjölksyrakulturer.Största nyttan gör de förstås om de lever och har livskraft!
Probiotika kosttillskott verkar som “detox” av tarmen och mikrofloran, vilket är livsviktigt för magen, hälsan, och immunsystemet.
