En frisk tarmflora hjälper oss att smälta maten.
En frisk tarmflora är en förutsättning för optimalt näringsupptag.
Probiotika bör användas för att förebygga matsmältningsproblem, födoämnesintoleranser och bristtillstånd. Probiotika förbättrar också upptaget av vid vitamin- och mineraltillskott.
En frisk tarmflora är en förutsättning för en god matsmältning och ett gott upptag av näring. Brist på näring som vitaminer och mineraler kan bero på många olika saker. Dels är den västerländska födan fattig på vital näring och dels är dålig matsmältning vanligt förekommande i västvärlden.
Det mesta som vi äter måste brytas ned till mindre beståndsdelar innan det absorberas och används av kroppen. Tillskott av vitaminer och mineraler kan vara förgäves om inte tarmen är i sin ordning.
En frisk tarmflora som är dominerad av mjölksyraproducerande bakterier förbättrar matsmältningen. Bakterierna skapar en miljö som stimulerar kroppens egna enzymer och producerar själva en rad enzymer som hjälper matsmältningen.
Upptaget av näring är beroende av tarmslemhinnans hälsa. Matsmältningsenzym sitter fästade på ytcellerna i tarmen. När tarmslemhinnan skadas kan brister på enzym uppstå och leda till matsmältningsproblem.
Absorptionen påverkas också negativt vid skada på slemhinnan i tarmen. Istället för kontrollerad passage av näringsämnen kan oönskade ämnen läcka in i kroppen medan upptaget av näringsämnen försämras.
Probiotika skapar en hälsosam miljö i tarmen, stimulerar kroppens egna enzymer, bildar en rad egna enzymer, exempelvis laktas, samt har förmågan att läka en skadad tarmslemhinna.
Tjocktarmen fungerar som en enorm matsmältningsfabrik där ämnen som kroppens egna enzymer inte klarar av att smälta kan brytas ned. Detta för att vi ska kunna utnyttja födans näringsinnehåll på bästa sätt.
Passagen genom tjocktarmen tar ca 24 timmar (om inte förstoppning föreligger). Passagen genom tunntarmen tar endast 2-3 timmar.
Fibrer som finns i raw food, fullkorn, fröer och kärnor med mera, når tjocktarmen där de fungerar som föda åt nyttiga bakterier. Fibrer ger i tjocktarmen upphov till jäsningsprocess vilket leder till bildning av bland annat organiska syror som mjölksyra.
Dessa syror stimulerar tarmrörelserna, förbättrar näringsupptaget, motverkar överväxt av skadliga bakterier och stimulerar tillväxten av tarmslemhinnans celler. Vid jäsning bildas även fettsyror som är viktiga för tarmslemhinnans hälsa.
Jäsningsprocessen ger inte upphov till dålig lukt. Avföringen ifrån en frisk tarm luktar inte illa! En frisk tarm tömmer sig en till tre gånger om dagen!
Motsatsen till jäsning är förruttnelse. Förruttnelseprocesser sker vid överskott av proteiner.
Kvävehaltiga slaggprodukter bildas som exempelvis ammoniak, indol, fenol och svavelväte. Resultatet blir förstoppning eller diarré, illaluktande avföring, ökad upplagring av slaggprodukter i kroppen, bildning av giftiga och cancerogena ämnen i tarmen.
Probiotika motverkar uppkomsten, och oskadliggör giftiga och cancerogena ämne i tarmen som bildas vid förruttnelseprocesser.
Vad som aldrig får glömmas bort är enzymerna. Alla processer i kroppen är beroende av enzymer och det är mycket viktigt att maten vi äter innehåller enzymer. Enzymer återfinns i okokt, rå föda.
Enzymer förstörs vid en temperatur över 40°C.
Föda som är extra rik på enzymer är mjölksyrade grönsaker som surkål. Industriproducerad, processad föda kan inte jämföras med färsk obehandlad föda vad gäller näringsinnehåll och enzymrikedom. Det är stor skillnad på exempelvis pastöriserad mjölk och färsk mjölk som är rik på enzymer och mer lättsmält.
Många människor har idag svårt att smälta mjölk och mjölken orsakar många hälsoproblem medan den färska mjölken och yoghurten förr användes som medicin.
