{"id":5158,"date":"2020-09-14T12:25:56","date_gmt":"2020-09-14T10:25:56","guid":{"rendered":"https:\/\/probion.com\/?p=5158"},"modified":"2020-09-15T08:25:46","modified_gmt":"2020-09-15T06:25:46","slug":"prebiotika-probiotika-och-synbiotika-ur-naringsterapeutiskt-och-immunologiskt-perspektiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/probion.com\/sv\/probion-blog\/prebiotika-probiotika-och-synbiotika-ur-naringsterapeutiskt-och-immunologiskt-perspektiv","title":{"rendered":"Prebiotika, probiotika och synbiotika ur n\u00e4ringsterapeutiskt och immunologiskt perspektiv"},"content":{"rendered":"\n

M\u00e5nga m\u00e4nniskor har brist p\u00e5 matsm\u00e4ltningsenzymer och har ett felaktigt pH i mage och tarm. Detta f\u00f6rs\u00e4mrar f\u00f6rm\u00e5gan att effektivt ta upp vitala n\u00e4rings\u00e4mnen. Probiotika reglerar pH-balansen och inducerar en \u00f6kad enzymaktivitet i tarmen, vilket medf\u00f6r \u00f6kad absorption av vitala n\u00e4rings\u00e4mnen. Probiotika verkar \u00e4ven nutritionellt, genom att minska det dysbiotiska tillst\u00e5ndet, d\u00e4r olika mikroorganismer bl.a. candida konkurrerar om n\u00e4ringen och eventuella n\u00e4ringstillskott (ref.1-2).<\/p>\n\n\n\n

Ett optimalt tillgodog\u00f6rande eller utnyttjande av ex mineraler eller vitaminer kr\u00e4ver att mag- och tarmfloran \u00e4r i balans, vilket ofta inte \u00e4r fallet<\/p>\n\n\n\n

Prebiotika<\/strong> definieras som den f\u00f6da som specifikt utg\u00f6r f\u00f6da f\u00f6r och stimulerar till en h\u00e4lsosam bakterieflora i tarmen.<\/p>\n\n\n\n

Oftast best\u00e5r prebiotika av kolhydrater som utg\u00f6res av fruktopolysackarider eller fruktooligosackarider. Den mest k\u00e4nda och studerade produkten \u00e4r inulin. Denna utvinnes fr\u00e5n olika rotfrukter ex. endiver, jord\u00e4rtskocka eller l\u00f6k. Inulin best\u00e5r av en blandning av fruktopolysackarider (mer \u00e4n 9 fruktosenheter) och fruktooligosackarider (mindre \u00e4n 9 fruktosenheter). Dessa kan inte brytas ned av tarmens egna enzymsystem, utan bryts ned av bakteriefloran fr\u00e4mst bifidobakterier f\u00f6retr\u00e4desvis i tjocktarmen. D\u00e4rvid produceras organiska syror<\/strong> som reducerar pH i tarmen, vilket motverkar produktionen av oh\u00e4lsosamma gifter. Inulin ger b\u00e4sta effekt om den inneh\u00e5ller st\u00f6rre m\u00e4ngd fruktopolysackarider<\/strong> \u00e4n fruktooligosackarider. Detta beror p\u00e5 att de l\u00e4ngre molekylerna bryts ned l\u00e5ngsammare och ger en mer utbredd effekt i tarmen under en l\u00e4ngre tid<\/strong>. Dessutom assimileras den gas som produceras p\u00e5 ett mer gynnsamt s\u00e4tt, vilket medf\u00f6r en b\u00e4ttre tolerans.<\/p>\n\n\n\n

Probiotika<\/strong> utg\u00f6rs av bateriekulturer som stimulerar till en h\u00e4lsosam bakterieflora i tarmen. Probiotikakulturerna kan ha humant ursprung ex. bifidobakterier eller ha ursprung fr\u00e5n den f\u00f6da som vi konsumerar ex. laktobaciller eller streptokocker. Vissa laktobaciller kan vara av humant ursprung. Vissa av dessa kulturer p\u00e5st\u00e5s kunna kolonisera i tarmen. Det \u00e4r dock h\u00f6gst troligast att \u00e4ven dessa kulturer har en transit\u00e4r effekt. Den h\u00e4lsosamma tarmfloran best\u00e5r till st\u00f6rsta delen av bifidobakterier. De exogent tillf\u00f6rda probiotikakulturerna stimulerar de kroppsegna bifidobakterierna, oavsett om de \u00e4r av humant ursprung eller s k matbakterier ex surk\u00e5l, youghurt. De senare icke-humana kulturerna anses ha en st\u00f6rre immunogen effekt \u00e4n de humana! Den positiva immunogena effekten relateras i huvudsak till tunntarmen, d\u00e4r 80% av immunsystemet \u00e4r positionerat.<\/p>\n\n\n\n

Den detoxifierande effekten relateras fr\u00e4mst till tjocktarmen, d\u00e4r m\u00e4ngden bakterieceller \u00e4r som st\u00f6rst.<\/p>\n\n\n\n

Synbiotika<\/strong> kallas de produkter, som inneh\u00e5ller s\u00e5v\u00e4l pre- som probiotika. Den probiotiska effekten potentieras av att probiotikakulturerna tillf\u00f6rts prebiotika \u2013 en synbiotisk effekt!<\/p>\n\n\n\n

Den probiotiska effekten kan indelas enligt nedan.<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
  1. immunogen effekt (tunntarm)<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n
    1. nutritionell effekt (tunntarm och tjocktarm)<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n
      1. detoxifieringseffekt (tjocktarm)<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n
        1. hormonell effekt (tunntarm och tjocktarm)<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n

          Immunogen effekt<\/strong><\/p>\n\n\n\n

          Det b\u00f6r p\u00e5pekas att mikrofloran<\/strong> i tarmen utvecklats tidigt ur ett ekologiskt historiskt perspektiv<\/strong>. Den representerar det gamla livet biokemiskt och immunologiskt \u2013 livets ursprung<\/strong>. Mikrofloran \u00e4r s\u00e5ledes grunden f\u00f6r m\u00e4nniskans existens. En balanserad mikroflora \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett friskt liv<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

          Alla kroppens funktioner p\u00e5verkas av mikrofloran. Alla kroppsv\u00e4vnader \u00e4r p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt l\u00e4nkade till mikrofloran. Schematiskt kan detta uttryckas som att ett psyko-neuro-endokrino-immuno-intestinalt mikroekologiskt l\u00e4nksystem<\/strong> existerar.<\/p>\n\n\n\n

          Flera studier visar att modifiering av tarmfloran p\u00e5verkar produktionen av immunogena<\/strong> faktorer som ex. cytokiner och biogena aminer. Dessa faktorer fungerar \u00e4ven som neurogena faktorer, som samspelar med s\u00e5v\u00e4l det centrala som det viscerala nervsystemet. Detta f\u00f6rklarar de neurogena effekter som rapporterats vid intag av probiotika.<\/p>\n\n\n\n

          Tarmfloran kommunicerar med immunsystemet via lymfoid v\u00e4vnad. Denna finner man bl.a. i kryptor i tunntarmens slemhinna, s\u00e5 kallade Peyerska plaque<\/strong>. L\u00e4ngre in i tarmv\u00e4vnaden finner man ytterligare lymfoid v\u00e4vnad (lamina propria). Allt detta kopplas ihop av lymfk\u00e4rl som leder till lymfk\u00f6rtlar. Dessa finns i stor m\u00e4ngd i tarmkexet. Hela detta system kopplas sedan ihop med det \u00f6vriga immunsystemet. Det tarmrelaterade immunsystemet kan p\u00e5 detta s\u00e4tt \u201dl\u00e4sa av\u201d det som f\u00f6rsigg\u00e5r i tarmen.<\/p>\n\n\n\n

          All kroppsv\u00e4vnad p\u00e5verkas direkt eller indirekt av den balans som r\u00e5der mellan dessa monocellul\u00e4ra humana (vita blodkroppar) eller icke-humana (mikroorganismer) strukturer.<\/p>\n\n\n\n

          D\u00e5 det endokrina systemet och nervsystemet samspelar med det immuna systemet, f\u00f6religger det d\u00e4rf\u00f6r en dubbelriktad kommunikation mellan alla ovan n\u00e4mnda v\u00e4vnader. Det skapas ett psyko-neuro-endokrino-immuno-intestinalt mikroekologiskt l\u00e4nksystem som kommunicerar i b\u00e5da riktningarna!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

          Immunsystemet stimuleras eller h\u00e4mmas av olika bakteriekulturer eller f\u00f6do\u00e4mnen. Dysbios skapar en disharmoni i denna relation. Vi f\u00f6ds med ett genetiskt minne som avg\u00f6r vilken f\u00f6da som skall accepteras eller inte. Om vi introducerar nya, f\u00f6r kroppen ok\u00e4nda \u00e4mnen, \u00f6kar risken att kroppen reagerar immunologiskt negativt. En stimulerande s\u00e5 kallad immunogen effekt (B- och T-lymfocyter stimuleras, halten av immunoglobuliner \u00f6kar) kan framkallas av vissa probiotikakulturer. Dessa \u00e4r oftast av transit\u00e4r <\/em>typ. De best\u00e5r av bakterier som normalt sett ej koloniserar i tarmen eller p\u00e5 tarmslemhinnan (ref.3-19)<\/p>\n\n\n\n

          \"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

          Nutritionell effekt<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

          Den nutritionella effekten<\/strong> kan f\u00f6rklaras med att probiotika interagerar med och p\u00e5verkar v\u00e4rden genom;<\/p>\n\n\n\n

          A. minskad konsumtion eller nedbrytning av vitaminer, jmf obalanser trots extra vitaminintag.<\/p>\n\n\n\n

          B. f\u00f6rb\u00e4ttrad absorption av mineraler genom:<\/p>\n\n\n\n

          a. osmotiska effekter<\/p>\n\n\n\n

          b. \u00f6kad produktion av organiska syror<\/p>\n\n\n\n

          c. \u00f6kad bildning av salter fr\u00e5n dessa syror<\/p>\n\n\n\n

          d. proliferation eller utveckling av slemhinna<\/p>\n\n\n\n

          C. enzyminduktion eller enzymsupport ger f\u00f6rb\u00e4ttrad absorption<\/p>\n\n\n\n

          D. \u00f6kad endogen produktion av vitamin B1,2,6,12, nikotinsyra, folsyra och biotin (bifidobakterier), vilka absorberas av tarmen och d\u00e4rmed utnyttjas av kroppens olika v\u00e4vnader.<\/p>\n\n\n\n

          E. minskad produktion av toxiner eller s\u00e5 kallade fria radikaler, som f\u00f6rbrukar vitaminer, mineraler och kroppens egna antioxidanter. Notera att den st\u00f6rsta produktionen av fria radikaler \u00e4ger rum i tarmen och att denna \u00f6kar vid obalanserad mikroflora s\u00e5 kallad dysbios<\/strong>. Bifidobakterier och laktobaciller producerar organiska syror och fungerar d\u00e4rmed som antioxidativa levande enheter<\/strong>. Kliniska studier har visat att den oxidativa aktiviteten i tarmen minskade med 70% vid tillf\u00f6rsel av probiotika. Detta f\u00f6rb\u00e4ttrade \u00e4ven vitamin E tillst\u00e5ndet i kroppen (ref.20-22).<\/p>\n\n\n\n

          All mineral- och vitaminsubstitution kr\u00e4ver en frisk och v\u00e4lbalanserad tarmflora.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

          Protein-, fett- och kolhydratmetabolismen fungerar s\u00e4mre om bakteriefloran \u00e4r i obalans. Det samma g\u00e4ller f\u00f6r absorptionen av flera mineraler och vitaminer.<\/p>\n\n\n\n

          Inulin \u00f6kar den intestinala absorptionen av kalcium, magnesium, zink och j\u00e4rn. Nyligen har man funnit att koncentrationen av calbindin i tjocktarmen \u00f6kat och samtidigt minskat i tunntarmen vid intag av inulin. Detta kan f\u00f6rklara den f\u00f6rb\u00e4ttrade transcellul\u00e4ra transporten av kalcium (ref.23-31).<\/p>\n\n\n\n

          Man har uppt\u00e4ckt att onyttiga tarmbakterier kan producera s\u00e5 kallade vitaminanaloger. Dessa analoger konkurrerar med de riktiga vitaminerna. De fungerar som ”sp\u00f6ken” och tros kunna orsaka ett funktionellt bristtillst\u00e5nd. Vissa koliforma bakterier kan under ogynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden dvs. vid dysbios producera vitamin B12-(Cobolamin)-analoger. Dessa analoger \u00e4r med Cobolamin likartade molekyler, men har en s\u00e4mre funktion och interagerar med det vanliga vitamin B12.<\/p>\n\n\n\n

          P\u00e5 detta s\u00e4tt kan ett bristtillst\u00e5nd uppst\u00e5 och detta verifieras inte om man endast m\u00e4ter koncentrationen av vitamin B12. Den s\u00e4kraste metoden \u00e4r att m\u00e4ta koncentrationen av homocystein. Den traditionella haltbest\u00e4mningen av vitamin B12 \u00e4r d\u00e4rvid ej l\u00e4ngre tillfredsst\u00e4llande.<\/p>\n\n\n\n

          Bakteriefloran i tjocktarmen producerar en m\u00e4ngd vitaminer. Absorptionen av dessa \u00e4r relativt l\u00e5g. Hur viktig denna vitaminproduktion \u00e4r vet man ej. Alla B-vitaminer och vitamin K produceras. Den senare \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r blodets koagulationsf\u00f6rm\u00e5ga. St\u00f6rsta delen av v\u00e5rt vitaminbehov absorberas dock i tunntarmen. Vad som m\u00f6jligtvis \u00e4r av st\u00f6rre intresse \u00e4r att bakterierna f\u00f6rbrukar vitaminer f\u00f6r sin egen \u00f6verlevnad. Vid dysbios \u00f6kar denna konsumtion redan i nedre delen av tunntarmen. Vitamin B-12 kan p\u00e5 detta s\u00e4tt f\u00f6rbrukas. S\u00e4nkta niv\u00e5er av vitamin B-12 ses ofta hos \u00e4ldre m\u00e4nniskor (j\u00e4mf\u00f6r reduktion av bifidobakterier).<\/p>\n\n\n\n

          \"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

          Detoxifieringseffekt<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

          Den detoxifierande effekten<\/strong> f\u00f6rklaras med att de koliforma f\u00f6rruttnelsebakteriernas aktivitet h\u00e4mmas pga. att den bifidogena aktiviteten stimuleras, vilket medf\u00f6r l\u00e4gre pH i tarmen. Detta g\u00f6r att produktionen av toxiner och dekonjugeringen av dessa minskar. De av levern konjugerade toxinerna kan genom detta uts\u00f6ndras optimalt.<\/p>\n\n\n\n

          De enzymsystem som kroppen sj\u00e4lv utnyttjar vid nedbrytningen av f\u00f6dan, p\u00e5verkas direkt eller indirekt av alla de mikroorganismer som man finner i mage och tarm. Vissa produkter som bil\u00addas vid nedbrytningen av f\u00f6dan \u00e4r giftiga och skadliga f\u00f6r kroppens olika v\u00e4vnader. Vid intestinal dysbios har dessa giftiga eller toxiska produkter \u00f6kat i m\u00e4ngd. Probiotika minskar graden av dysbios och d\u00e4rmed ansamlingen av skadliga slaggprodukter.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

          N\u00e4r protein spj\u00e4lkas kan de ”skadliga” mikroorganismerna i tarmen bilda ett flertal olika kv\u00e4vehaltiga slagg\u00e4mnen, som ammoniak, urin\u00e4mne, indol, fenol, nitrit och nitrosamin. Dessa slagg\u00e4mnen kan i ett senare skede p\u00e5verka uppkomsten av flera olika sjukliga tillst\u00e5nd, ex. kroniska sjukdomar d\u00e4r immunsystemet \u00e4r allvarligt p\u00e5verkat. De stimulerar \u00e4ven uppkomsten av led- och hudsjukdomar. Levern kan under normala betingelser avgifta alla dessa slaggprodukter. Om belastningen blir f\u00f6r stor under l\u00e5ng tid, kommer dock levern inte att klara av att rena kroppen fullt ut.<\/p>\n\n\n\n

          En av leverns metoder att neutralisera gifter \u00e4r att koppla ihop dessa med glucuronsyra. D\u00e4rvid bildas glucuronider. Denna process kallas konjugation.<\/em> N\u00e4r dessa uts\u00f6ndras via gallan ut i tarmen, ges kroppen en m\u00f6jlighet att bli av med gifter. Vid dysbios i tarmen \u00f6kar vissa bakterier sin f\u00f6rm\u00e5ga att spj\u00e4lka dessa konjugat. Detta kallas dekonjugation<\/em>. Gifterna \u00e5terabsorberas till blodet. En retoxifiering har blivit resultatet. Enzym som dekonjugerar och retoxifierar giftiga slaggprodukter \u00e4r bl.a. betaglucuronidas, azoreductas och nitroreductas. Slutresultatet av deras verksamhet blir en \u00f6kad ansamling av giftiga slaggprodukter.<\/p>\n\n\n\n

          Vid probios reduceras dessa. Ett annat ex. p\u00e5 retoxifiering ansvarar bakterien S. faecalis f\u00f6r. Den omvandlar aminosyran tyrosin till tyrosamin. \u00d6kad m\u00e4ngd tyrosamin tros kunna utl\u00f6sa migr\u00e4nanfall.<\/p>\n\n\n\n

          Dekonjugerade gallsyror och kolesterol kan i ett senare skede brytas ned eller omvandlas ytterligare. De skadliga bakterierna stimulerar uppkomsten av \u00f6kad m\u00e4ngd fria sekund\u00e4ra gallsyror och coprostanol, som \u00e4r en nedbrytningsprodukt av kolesterol. Dessa \u00e4r tillsammans med de tidigare n\u00e4mnda enzymerna samt nitrosaminerna carcinogena<\/strong><\/em> dvs. stimulerar uppkomsten av olika typer av cancer ex. br\u00f6stcancer(ref.32-44).<\/p>\n\n\n\n

          \"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

          Hormonell effekt<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

          Den hormonella effekten f\u00f6rklaras bl.a. genom den interaktiva funktion som mikrofloran intar i det enterohepatiska kretsloppet. Ett flertal hormoner och steroler uts\u00f6ndras i konjugerad form via gallan ut i tarmen. I denna form kan dessa sedan uts\u00f6ndras via avf\u00f6ringen.<\/p>\n\n\n\n

          Tarmbakterier dekonjugerar dessa komplex och p\u00e5verkar p\u00e5 detta s\u00e4tt uts\u00f6ndringen. En dysbiotisk tarmflora kan d\u00e4rf\u00f6r medf\u00f6ra hormonella obalanser.<\/p>\n\n\n\n

          Gallsyror, kolesterol och ett flertal k\u00f6nshormoner<\/strong> \u00e4r utsatta f\u00f6r samma mekanismer dvs. konjugering och dekonjugering. Dessa uts\u00f6ndras via gallan till tarmen f\u00f6r att sedan \u00e5terabsorberas. Viss m\u00e4ngd f\u00f6rloras i avf\u00f6ringen. F\u00f6rlust av fria gallsyror och i viss m\u00e5n kolesterol p\u00e5 detta s\u00e4tt kan vara av godo. N\u00e4r det g\u00e4ller k\u00f6nshormonerna kan f\u00f6rlusterna via avf\u00f6ringen vara negativt f\u00f6r kroppen.<\/p>\n\n\n\n

          Detta sker vid intestinal dysbios i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n normalt. S\u00e5v\u00e4l kvinnligt som manligt k\u00f6nshormon f\u00f6rloras p\u00e5 detta s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

          Reducerad m\u00e4ngd av det kvinnliga k\u00f6nshormonet \u00f6strogen kan vara orsak till bl\u00f6dningsrubbningar, \u00f6kad infektionsben\u00e4genhet genitalt (slidkatarr) och i urinv\u00e4gar (bl\u00e5skatarr), nedsatt fertilitet och osteoporos dvs. bensk\u00f6rhet med diffus v\u00e4rk i kroppen som f\u00f6ljd (ref.45). Samma mekanismer ses vid intag av p-piller samtidigt med antibiotika.<\/p>\n\n\n\n

          <\/p>\n\n\n\n

          Probiotika kosttillskott verkar som \u201cdetox\u201d av tarmen och mikrofloran, vilket \u00e4r livsviktigt f\u00f6r magen, h\u00e4lsan, och immunsystemet.<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

          Livet finns i det levande!
          Levande mat, levande organismer, levande tankar!<\/strong><\/h4>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          M\u00e5nga m\u00e4nniskor har brist p\u00e5 matsm\u00e4ltningsenzymer och har ett felaktigt pH i mage och tarm. Detta f\u00f6rs\u00e4mrar f\u00f6rm\u00e5gan att effektivt ta upp vitala n\u00e4rings\u00e4mnen. Probiotika reglerar pH-balansen och inducerar en \u00f6kad enzymaktivitet i tarmen, vilket medf\u00f6r \u00f6kad absorption av vitala n\u00e4rings\u00e4mnen. Probiotika verkar \u00e4ven nutritionellt, genom att minska det dysbiotiska tillst\u00e5ndet, d\u00e4r olika mikroorganismer bl.a. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5160,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_uag_custom_page_level_css":"","site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"default","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"default","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-5158","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-probiotika-for-tarmhalsa"],"uagb_featured_image_src":{"full":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut.png",838,702,false],"thumbnail":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut-150x150.png",150,150,true],"medium":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut-300x251.png",300,251,true],"medium_large":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut-768x643.png",768,643,true],"large":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut.png",838,702,false],"1536x1536":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut.png",838,702,false],"2048x2048":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut.png",838,702,false],"woocommerce_thumbnail":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut-250x209.png",250,209,true],"woocommerce_single":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut-325x272.png",325,272,true],"woocommerce_gallery_thumbnail":["https:\/\/probion.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/health-in-thegut-100x100.png",100,100,true]},"uagb_author_info":{"display_name":"Mad","author_link":"https:\/\/probion.com\/sv\/probion-blog\/author\/mad"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"M\u00e5nga m\u00e4nniskor har brist p\u00e5 matsm\u00e4ltningsenzymer och har ett felaktigt pH i mage och tarm. Detta f\u00f6rs\u00e4mrar f\u00f6rm\u00e5gan att effektivt ta upp vitala n\u00e4rings\u00e4mnen. Probiotika reglerar pH-balansen och inducerar en \u00f6kad enzymaktivitet i tarmen, vilket medf\u00f6r \u00f6kad absorption av vitala n\u00e4rings\u00e4mnen. Probiotika verkar \u00e4ven nutritionellt, genom att minska det dysbiotiska tillst\u00e5ndet, d\u00e4r olika mikroorganismer bl.a.…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5158","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5158"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5158\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5160"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5158"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5158"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/probion.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5158"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}